Forever & Always

Ligger i soffan och gör absolut ingenting. Börjar bli lite av en vana nu förtiden. Ganska skönt, men ganska slappt också. Jag har faktiskt jobbat lång dag idag så jag förtjänar att lata mig lite. Kvällen spenderas hemma i lägenheten, får sällskap av Frida och Anthon lite senare. De är på bio och ser Avatar. Vill också se den, eftersom alla säger att den är så bra, men jag och Andreas har bestämt oss för snabba cash. Den verkar grymt bra. Så på söndag blir det biobesök och Andreas första sen de gjorde om det till biostaden.

Imorgon blir det lite tjej mys här hemma. Fanny, Lina och Sara kommer hit, vi ska mysa lite, sminka oss, sen ska vi bege oss ner mot innerstaden för lite girlpower:) Ska ner på stan innan för att se efter ett linne till min nya kjol, men jag lyckas aldrig hitta något nu förtiden.

Har inte så mycket inspration till att skriva ikväll, men uttråkad som jag är, så kände jag att jag hade tid till det.

En väldigt positiv grej, som jag är helt överlycklig över, är att den jag fått operations tid den 1 Februari, sååå himla skönt, något väldigt tungt har sköljts av mig och nu så ser jag saker och ting lite ljusare än tidigare. De vet dock inte vilken operation de kommer att göra förrens dom är inne i knät, men det blir någon av de som jag nämde i det tidigare inlägget. Efter det så är det bara att processa på och kämpa som tusan om jag ska kunna träna innan säsongen börjar, jag kommer nog inte att vara tillräckligt mycket tillbaka för att spela de första matcherna, men med hård träning så kan allt hända.

Kan också nämna att jag är riktigt nervös, fick beskedet för några dagar sen och har nog inte riktigt kunnat smälta det än. Att, jag, kommer att kunna träna, snart. Känns helt overkligt faktiskt. Drömde inatt en inte så behaglig dröm om att det hela inte gick så bra, men det var ju bara en dröm det. Så mycket som jag saknar sammanhållningen, eller lagstämningen överhuvudtaget. Ser det lite som mitt "Nya Liv". Ta tag i saker och att bli bättre än jag var förut. Brukar vara väldigt självkritiskt mot mig själv, särskilt när man får jobba i uppåt backe hela tiden. Men ska försöka vända det till något bra, om man nu kan det.

Så från och med 1 Februari så kommer jag att anse mig som aktiv igen, även fast det dröjer några veckor tills man blir av med kryckorna, men jag är iafall på rätt väg.

Nu ska jag ta fram lite gudda och mysa ner mig framför tv.

Adios amigos / Moiiie