Kallaste sommaren på 50 år?
Det är så det sägs. Och inte har det varit någon svindlande värmebölja ännu nej. Men får hoppas att det blir lite varmare. Det har ju trots allt varit kallt nu väldigt länge så lite värme skulle inte skada.
Jag har precis fixat till mig för att alldeles strax åka til jobbet. Jobbet liksom, inte bara en sommarjobbare längre, utan nu måste jag jobba för att få in någon inkomst. Allt verkar upp och ner, men ska sanningen fram så ska det bli skönt att få börja jobba och komma in i lite rutiner.
Och har jag tur och får tag i ett ordentligt knäskydd snart så kommer jag att kunna delta litegrann på uppvärmningarna och så. Ska bli så skönt att få känna doften av svett och få känna på kämparviljan igen. Det har gått alldeles för lång tid och om jag inte börjar lite smått med träningar igen så är jag rädd att mista all bollkänsla man har. Det som man tränat sen man var liten, det som alltid har varit en del av ens liv är inte längre lika självklart för mig. Allt i livet har blivit mycket suddigare, svårt att se alla saker och val klart.
Man försöker vara positiv och se framåt, men det är bara fasaden utåt som verkar självsäker och stark, för inåt i är man svag och mör, påväg att kunna bryta ihop närsom helst. Känslan av att inte kunna göra det man älskar är olidlig, men bara man vet att man kommer tillbaka någongång gör att man fortsätter och kämpa.
Nej, får inte komma försent första dagen på jobbet, så jag måste kila nu!
Puss&kram/ Moa :)
...........
Man känner sig tom, ångestfull, glad, förvirrad, lycklig, ledsen & arg!
Och så var det över. Slutet på en epok och början på en ny. Nu finns det inte längre någon som bestämmer vad jag ska fylla dagarna med, utan det är jag som gör. Vad som än faller mig in kan jag göra, eller nästan iallafall. Friheten känns enorm samtidigt som man har börjat känna en stor press på sig själv. Hur ska jag ska göra för att kunna leva mitt liv på bästa sätt och som jag vill.
2 dagar efter studenten och jag börjar redan få ångest, bra jobbat Moa!
Ta sig samman, ja man får väl ta och göra det.
På måndag börjar jobbet, sen så hoppas jag att det blir fullt med jobb hela sommaren för att kunna spara ihop så mycket pengar som möjligt. Att kanske få kunna komma bort här hemmifrån ett tag och vara leva för en stund, leva för sig själv och i nuet. Det hade suttit fint.
Framtidsplaner som att plugga vidare har också kommit på tanken. Det är massor som far i skallen just nu och det är svårt att sätta stopp för det också. Men jag gissar att det inte bara är jag som ligger hemma och är förvirrad över vad man verkligen vill hålla på med i sitt liv!
Ikväll, på studentmiddagen insåg jag att det var över nu. Bara över liksom, inget mer. ÖVER! Hur fasiken kan det vara över och hur har tiden bara kunnat rusa iväg så fort som den har gjort undrar jag?
Jaja, jag babblar på här på bloggen om allt och ingenting. men ikväll kändes det skönt att få skriva av sig. Har ännu en massa förvirring och frustration kvar inom mig, men tänkte faktiskt sova bort det och kolla om det funkar.
Så god natt med er!
/ Moa
Dagen man gått och väntat på...
... är här? Eller drömmer man? För inte har jag förstått att det är imorgon jag tar studenten, jag slutar skolan och påbörjar vuxenlivet som man så länge gått och väntat på. För några månader sen så sa jag att jag var redo, redo för det som händer efter livet i skolan. Men nu är jag bara förvirrad och förväntansfull över morgon dagen.
Det är den här dagen jag så många gånger drömmt om, så många studenter man sett alla andra år och varit avundsjuka över att det inte var min tur. Men nu är det de. jag hoppar glädjeskutt samtidigt som jag inte vill att det ska bli tisdag, utan bara stanna tiden och samla ihop mig för att klara av denna dag utan för mycket tårar.
Mamma som kommit ner till ön & alla som betyder så himmla mycket för mig, kommer att stå nedanför balkongen och se på hur jag skriker mig hes och hoppar galet upp och ner av glädje.
Jag blir lycklig samtidigt som...? Samtidigt som någonting. Har så svårt att definera vad jag känner just nu. Så jag får sluta och skriva och hoppa i säng, så jag är utvilad och kan festa järnet med mitt bf 3 :)
Lär dröja ett tag innan det uppdateras här igen, men ha tålamod mina vänner, snart kommer lusten tillbaka :)
PUSSPUSS, Moe :)
Suprise, suprise :)
Busiga, fina, roliga & fulla med kärlek.
Det är trion det.
♥
Mösspåtagningen & balen avklarad, nu är det studenten som gäller! Massor av blandade känslor, men det ska bli så jäkla skoj. Så underbart skoj faktiskt.
& jag vet att det var alldeles för länge sen jag skrev, men kommer att skriva lite då och då så ni får er en överraskning när ni klickar in på min blogg. Men är alldeles för trött och vimsig för att kunna skriva någe vettigt så ska gå och lägga mig och se filmen, Save the last dance. En film som verkligen är värd att se.
Sov gott, för de ska jag! :)
Puss&kram
Moe.
Livets vägar, vart bär de av?
En dag fylld med lycka, tårar och en otrolig glädje. Frida kom hem. I dessa 3 veckor hon har varit borta så är det som att hon tog en bit av mig med till Moldavien. Men nu är jag hel igen. Att känna att man har saknat någon så oerhört mycket som jag saknat henne kan ibland vara bra, men som jag sa till henne idag. Du behövs här hemma, jag behöver dig och alla andra i hennes närhet behöver henne. Hon är bäst. Eller nej, hennes leende är bäst :)
Sen har det också varit en dag fylld med ångest och dåligt samvete. Ångest över det här såkallade "knäskyddet" som jag ska gå med. Jag tänkte, ett knäskydd, okej det kan väl vara bra för att stabilisera knät lite, men jag fick ett benskydd, från ljumsken ner till fotanklen och klumpig som tusan är man också, Inte okej!
Det dåliga samvetet är över praktiken. Jag kommer sammalagt att gå 1 vecka och 5 dagar, när jag egentligen skulle gått i 3 veckor.
Tänk om det här inte hade hänt. Om jag bara inte hade gjort som jag gjort, bara jag kanske kunde ha varit sjuk på just den träningen. Så far tankarna runt i huvudet. Och jag vet att det inte är rätt att tänka så. Klart man inte kan hjälpa det som har hänt. Men ändå, i slutändan, så beskyller jag mig själv. I tankarna.
Jag har massor av ord och tankar som ringlar ner i fingertopparna som jag vill få ut och som far runt i huvudet. Men de är alldeles för mycket, får det inte att hänga ihop. Utan allt just nu är bara rörigt och ledsamt. Det är de enda som kan beskriva, eller nej. Det finns nog ingenting som kan beskriva känslorna som far runt i kroppen. känner mig som ett hormonberg. Ena sekunden, jätte glad. Andra sekunden, jätte ledsen. Kan inte bara inte kontrollera mina känslor, det bara liksom bubblar upp på på ytan fast jag vill hålla det inom mig.
Jag får avsluta med att allt inte känns helt åt pipsvängen även fast det kanske låter så om man läser de här. För jag har mina underbara vänner som stöttar mig. Sen självklart min underbara pojkvänn som får mig att känna mig finast i världen även fast det känns helt tvärtom just nu. Så tack, ni betyder så otroligt mycket för mig!
Nu är det dags för en liten fettis stund. Popcorn och godis(tröstätande, jag vet^^).
Så hoppas alla har det mysigt nu i det regniga vädret!
Love, M.
Vissa kallar det tur, jag kallar det otur.
Änglavakt, ja kanske det. Men jag anser att jag har haft en väldans otur den senaste tiden.
Först och främst så får jag veta att mitt främre korsband är av och där med ingen fotboll på en längre tid. En mardröm. Att köra järnet hela försäsongen, och i tankarna har sommar fotbollen vart hela tiden. Det är de som har gjort at jag orkar att köra på. Nu känns allt tomt och åter tomt. Finns inga ord som kan beskriva hur man känner sig.
Sen att upp på det köra av vägen var droppen för mig. Att väja för en fasan, en jäkla fågel, så har totalkvaddad min pappas bil och hela nacken är helt kass, ont i varenda muskel och det följer ner i ryggraden. Tur var ju att inget i nacken hade flyttat sig. Så kom undan med smärtor i nacken och en lätthjärnskakning. Det var väl tur. För smällen var inte liten, så man får tänka positivt.
Satt mig första gången idag ensam i en bil. Är ju beroende av bil, måste köra. En sak är iallafall säkert, att jag aldrig mer kommer att väja för ett djur, aldrig.
Nu är det bara 4 dagar tills Frida kommer hem från Moldavien. Då har hon varit borta i 3 veckor. Och nog har jag saknat henne, varenda dag. Min ögonsten det <3
Nu blir det god mat med min älskling och hans famlij. grillat, mumma de.
Och förresten, idag var första matchen på klintevallen. Ingen direkt jätte bra match, men gud så jag saknar att spela där. Men får hållas till det blir dags för mig att springa igen.
Hoppas alla har det bra i det underbara vädret.
/ Stammisen på akuten. :)
Helt plötsligt, bara sådär.
Sätter mig ner framför datorn. Känner att jag behöver skriva av mig lite. Känner för att vara seriös, men det enda jag kan göra är att skratta åt det. Annars gör det ont, ont i hjärtat, ont överallt. En del av mig, som till viss del gjort mig till den jag är idag, är borta. Helt enkelt borta. Borta nu, borta bara.
Frågor som var, när och hur jag kunde låta det här hända dyker upp hela tiden.
Men jag behöver ta tag i mig själv. Jag behöver inse, jag behöver förstå. jag behöver helt enkelt bara låta tankarna och känslorna rinna av mig, men det svåraste är att jag känner mig tom. Jag har egentligen inga ord som kan beskiva hur jag känner mig just nu. Bara det att man ramlade från toppen ändå ner till den mörkaste botten.
Jag kan inte, jag får inte. Det är orden som gäller nu.
Jag skulle ge mycket för att bara få spela denna säsong, den här som jag hade bestämt mig för att spela, för att kunna avsluta på ett snyggt sätt, för att sedan upptäcka världen och nya sidor av mig själv. Och komma tillbaka, med massor av upplevelser i ryggsäcken och köra järnet igen.
Att jag inte kommer kunna delta med Gotland södra i sommar, efter den djävulska försäsongen gör ont i mig. Att ha kämpat så hårt och sen så blir det bara... ja det blir bara ingenting. Det är de som tär mest på mig. varför just nu?
Har tusen tankar och funderingar som far i huvudet på mig. Men nu känner jag bara för att sova, sova djupt och skönt. Det vill jag, det behöver jag.
/M...
Time is all we got, pepole say.
På något sätt så känns det som om tiden rinner ur ens grepp. Förståelsen om att något som är så nära, känns som flera år bort ibland.
Ikväll hände det som inte får hända, med inte ens en vecka kvar till seriepremiären så får det inte hända. Inte mig och inte igen. På något sätt så lyckades jag fastna med foten i marken och vrida om knät. Smärtan går inte att förklara när något sånt händer.
Men jag kan trösta mig med att det känns lite bättre. Dunkandet i knät har sakta blivit lindrigare. Med hjälp av Micke, vår massage och sjuk expert kan man nog kalla honom :) fick jag knät lindat. Jag känner nu att det nog inte är någon större fara, bara det att det gjorde så fasligt ont och att jag nog måste vila i en eller två dagar.
Så ja, det är seriepremiär i helgen. Både förväntansfull och nervös. Allt har gått så himla fort och jag kan ännu inte fatta att försäsongen är över. Men nu är vi här, så det är bara att köra :)
Ska snart entra sängen, kommer nog bli få timmar med sömn med tanke på det dunkande knät. Men när älsklingen kommer hem och lägger sig vid min sida så känns allt nog mycket bättre:) Han får mig alltid att känna mig så underbart lycklig, och då borde det gå enklare att somna, får jag hoppas :)
Hoppas alla hade en fin påsk!
Puss&Kram/ Moa
Solsken i nässjö..
Massvis med sol,sol,sol och åter sol. Riktigt härligt väder har det varit nu de senaste dagarna här i Nässjö, njuter för fulla muggar och inte en enda minut har spenderats inomhus när solen visar sig.
Så ja, kom hem till mamma i torsdags kväll, och gud vad jag har saknat henne. Hennes lukt, hennes mat, hela henne bara. Känner mig hemma när jag är med min mamma, så är det bara. Men sen klagar jag ju inte på att bo med pappa hemma på gotland, nej han är den härligaste och bo med. Så fri och lättsinnig.
Har under dessa två dagar i Nässjö börjat hitta ganska bra inne i stan, eftersom jag numera kör själv så lär man sig vägarna mycket fortare än vanligt. Så jag har spenderat nästan hela dagen inne i stan med min lillasyster annie och min mamma. Vi var på jakt efter en klänning som ja kan ha på studenten och vi hittade precis en Moa klänning. Så som jag har föreställt mig i huvudet, den hittade vi. En pressent från Mamma och Lennart :) Sen hittade vi lite annat smått och gott också.
Och ikväll så fick man riktiga sommarkänslor. Värmen, grilldoften och familjen. Saknade dock Andreas här, när vi grillade för första gången i år.
Men imorgon åker man hem, skolan börjar igen på tisdag. Men nu är det verkligen inte lång tid kvar, 2 veckor kvar i skolan och 4 veckors praktik, kommer att gå kanonsnabbt jo:)
Men nu ska jag gå ut och göra syster lite sällskap, vi ser nämligen på filmen wedding date, kanon bra film!
ha de så bra gott folk!
Pussar&kramar till er / M.
Tar mitt förnuft tillfånga...
.. och skriver litegrann.
Ligger ensam, i min underbara pojkes säng, sneglar lite på full frys som jag satte igång för någon timme sen. En vana jag fått från Andreas, att bara ha något som låter i bakgrunden, musik eller en film, vad som. Ingen bra vana dock.
Väntar på att han ska komma hem, eller jag väntar väl inte riktigt, utan jag kan med de rätta orden inte sova.
... för jag har nämligen gått och blivit sjuk IGEN.Det går inte ens en månad så är man sjuk igen. Fördjävligt känns det. Missade matchen igår också. Så ska dricka kanjang i massor, tillsammans med massor av apelsiner och te. För att på fredag vara på topp inför norrköping. Mycket farande på fastlandet nu förtiden, men match är ju en av de bästa sakerna som finns, så man får offra lite tid för det :)
Men har legat pall nu i två dagar, ingen skola idag och imorgon får jag se. Vill ju inte hamna efter i skolarbetet nu när det är så kort tid kvar. Men man gör ju ändå ingen nytta i skolan när man är sjuk och inte kan koncentrera sig, så lika bra att ligga hemma.
Dess två dagar som gått har farit förbi utan någon sömn. Har svårt att andas och nässprayen funkar inte riktigt som vanligt, eller inte alls med andra ord. så ligger och snörvlar och tycker synd om mig själv för att jag inte kan sova. Ögonlocket känns dock ganska så tungt och hela min kropp vill sova, vet inte vad det är som är fel, men något är det jo.
Får väl vänta till pojken min kommer hem och håller om en, även fast jag håller mig på ávstånd för att inte smitta honom så kan jag inte låta bli att sova med honom. Det är en av de bästa sakerna som finns. Att få somna brevid den personen man älskar mer än något annat och bara få känna varandras värme. Känna den andres andetag i nacken och rysa till. Att ligga mittemot varandra och titta djup in i varandras ögon. Det är något alldeles speciellt och underbart! Och att jag får uppleva det med min underbara nästan varje dag, gör mig till världens lyckligaste och ofta, inte varje dag, men ofta, så tänker jag på hur lyckligt lottad jag är, som har träffat min kärlek. <3
"Romantikens hela väsen ligger i ovissheten."
- Oscar wilde
Nu slänger jag i mig lite kanjang för att sedan förbereda mig för sömnen.
Sleep thight! Kisses&hugs/ Moa, the snörvlis! :)
Längesen nu, jag vet!
Usch och fy på mig att jag inte skrivit på så länge, men jag skyller på att all min energi går till skolan såhär på slutet och självklart till fotbollen!
Det är mycket som har hänt under den tiden som det inte har skrivits här.
Numera är jag en 19 åring, en aning mer förvirrad än jag var förut och så har jag varit mycket dålig på att blogga. Är lite ur kängorna just nu, men det kommer väl så småning om, eller kanske inte. Vem vet.
Jag har iallafall hunnit fira min dag. Dock så var ingen i min familj hemma. antingen så jobbade de eller så var man bortrest. Älskling och min bror var och spelade svenska cupen i sthlm, Lina jobbade. Så den enda som jag fick fira min årsdag med var Frida, och vi gjorde det verkligen till en oförglömlig dag. Picknink på stranden mitt i den kalla blåsten. pratade om allt mellan himel och jord. Satt och drack varm choklad för att försöka hålla värmen mellan alla täcken vi var invirrade i. Sen så var viccy också med på pickninken, ni gjorde verkligen min dag. Efteråt så åt vi min och frida special tårta, vi hittade på något helt nytt och prövade lite saker. Sen begav jag mig till min syster efter hon slutat jobba. Men allt slutade med att jag satt några timmar själv hemma vid henne, för hon hade fått punktering på vägen hem, ganska så typiskt :)
Sen har vi hunnit att spela några matcher, den match som är mest värd tt nämnas är den vi spelade igår mot dalhem/p18s div.2 lag. vilken insats tjejer, kan inte beskriva hur de kändes att spela, me allt klaffade liksom, har nog inget mer att säga om de.
Sen så har tiden gått så snabbt så att vi är i slutet av mars 09. Oj säger jag bara. Redan hela hallen gungar, och jag minns fjolårets hela hallen, minnesvärd kväll för mig och lina ;) hahah!
Nu börjar mina fingrar sakta men säkert att somna, eller snarare jag somnar nog vilken sekund som helst. Så ska ta och avsluta de här inlägget.
Skriver nog ett lite inägg imorgon eller inom en snar tid nr jag hinner. Men jag brukar ju alltid säga så, så ska inte lova mer n vad jag kan hålla.
Så säger bara såhär;
Vi hörs, imorgon,dagen efter det eller kanske om några veckor, vem vet :)
Puss&kram&sussagott!/ Moa
Att veta vad man vill, när vet man att man vet de?
Att ha en känsla som är så oviss så att man inte kan definera den, det är läskigt. Läskigt att gå med en klump mitt i magen och inte veta vad det är..
Allt går med en raketfart mot slutet. Slutet på något som varit en del av hela ens liv. Något man gått till varje dag, vare sig man ville eller inte. En trygghet som nu kommer att försvinna, ett hål som inte kommer att fyllas igen. Eller har jag fel?
Hela tiden går det upp och ner. Man vet varken ut eller in ibland, och i en annan stund så är det som att en tung börda har släppts från ens axlar. Att man kan ha så delade känslor, om just det här. Studenten. Att det ska bli så otrolgt skönt att få hitta på något eget med sitt liv. Att allt ligger i ens egna händer och man kan göra precis vad man vill. Men samtidigt, tänk om allt inte blir som man vill, om allt bara tar kurs åt helt fel håll. Att man kanske inte kan göra något åt den situationen man befinner sig i. Det är de läskiga, framtiden. Att studentet betyder att nu är du fri. Ja, helt fri till att göra vad som faller dig in.
Drömmar har vi alla som vi vill förverkliga efter skoltiden. Vissa vill resa, andra vill flytta och börja om någon helt annanstans. Men jag, jag vet inte vad jag vill. Jag vet att jag vill resa, jag vet att jag vill flytta och jag vet att jag vill jobba, men vart, när och hur, det är en annan fråga. Att inte veta vad jag kommer att göra efter sommaren skrämmer mig. Tänk om man inte får göra det man vill? Och om man kan göra det man vill, men kanske inte just här, på gotland. Hur gör man då?
Att vara beredd på att lämna allt och alla ens vänner är något jag inte är redo för. Jag vill leva här, jag vill umgås med min familj och framförallt ta vara på mina underbara vänner som bor här.
Allt det här är något som bubblar i mig varje dag nästan. Ett bekymmer som inte går att lämna bakom sig, utan nu är det jag som har ansvar, men är jag redo nog för att ta det ansvaret? Det är inget jag har svar på varken idag, imorgon eller om en vecka, men tids nog så, ja då kanske.
Många tankar och känslor just nu. Men det är de som är så bra med ens vänner, att man alltid kan prata ut och känna sig en aning lättad efter.
Och ikväll blir det mys med mina tjejer. Att få umgås, mysa och bara leva i nuet. Det är nog vad jag behöver just nu.
Hoppas alla får en super helg! Puss&Kram/ Moiie
19 år på söndag, hur ska detta går? :)
Män som hatar kvinnor
En film som inte kommer glömmas i första taget. Jag, viccy och Lina invigde den nya bion inne i stan. Jätte mysigt att få spendera lite tid med sina vänner :) Och filmen gjorde kvällen ännu bättre!
Filmen var dock länge än vi anat och det blev en ganska så sen kväll med tanke på att man skulle upp kl 5 för att åka med laget till djursholm och spela lite träningsmatcher hela helgen. Helgen i si var roligt och det var sjuk skoj att få spela och få igång matchtänket igen. Nu längtar jag som tusan till serie premiären. Skall bli så jäklans skoj!
En sen natt blev de i nättras också efter båten så det resulterade i att det inte blev någon skola idag, men hörde på ryktes vägar att framtidsdagen vår klass skulle på, inte var någon höjdare så då sjönk genast mitt dåliga samvete och jag kunde somna om med gott samvete.
Nu sitter jag och ser på ballar av stål, väntar på att sex and the city ska börja sen ska jag krypa till sängs.
Hoppas alla haft en skön helg!
Puss&kram / Moiie.
Dra täcket över huvudet och bara va..
Det hade suttit ganska så bra just nu. Huvudet snurrar, mest av tröttheten. Samma visa varje kväll. Är så trött så att jag knappt orkar hålla mig vaken för att se sex and the city som går 23.00 varje dag.
Men det är ju en tradition, har märkt att om jag bryter den och lägger mig innan satc så har jag jätte svårt att sova. Så kan det ju va, så får nog hålla sig vaken ett tag till. det började dock lite senare idag pga någon film som precis slutat.
Men ska mysa ner mig i soffan nu och vänta på att de ska börja för att sedan krypa till kojs. Skönt!
Inte riktigt en lång blogg idag heller och inte så läsvärdig, men kände att jag skulle få lite bättre samvete om jag uppdaterade bloggen med ett inlägg:)
Så godnatt på er alla! Puss&kram / M.
Onsdag.
En riktigt skön onsdag har det varit och jag hoppas det fortsätter så. Har varit hela dagen med Lina i skolan, jobbat på projekt arbetet som ska vara inne på fredag, Det som har varit så skönt idag är att vi har tagit det lungt, inte stressat eller något. En effektiv och skön dag på samma gång helt enkelt!
Är snart på väg till träningen, men är så mätt så vet inte hur jag ska orka med att springa :)
Det får bli en liten kortis blogg idag. Men ska försöka skriva lite imorgon.
Ha en bra kväll! / Moa.
Visst ja, jag har en blogg :)
Ja, det har varit en svacka, det är en svacka och det kommer nog förmodligen att fortsätta med en svacka. Men jag har faktiskt inte glömt bort bloggen, de har bara varit en massa andra saker som kommit imellan :)
Jag saknar dock datorsittandet lite. Att kunna varva ner framför datorn kan ibland vara behövligt. Datorer är som sagt beroendeframkallande, men tror inte att mitt behov är lika starkt längre. Jag hinner med andra saker om dagarna nu, har blivit av med min lathet som jag brukar kalla den :)
Nyss hemkommen från träning och magen skriker bokstavligen. Den lever sitt eget liv den, inge mat har den fått i sig idag, men den får låta ett litet tag till sen får jag väl stoppa i mig några mackor.
Sportlovet är här och det har redan gått 5 dagar med helgen inräknad. Tiden bara rusar iväg men ändå så känns det som den står still på samma gång. Har ett stort fördjupnings arbete som ska vara klart efter lovet och inte ens det har jag hunnit börja med. Prioritering kanske skulle vara något, men det är inte min starkaste sida. Jag måste vara på humör för att kunna göra något. att sätta sig ner och skriva ett arbete bara för att, känns inte så lockande och det blir bara hälften så bra som de kanske skulle ha blivit om man varit på rätt humör. Jaja, jag hinner nog. Göra-allt-i-sista-minuten, det är min grej det.
Men jag säger som pappa min brukar göra:
- Stressa och ha sig är inget man behöver, allt tar sin tid.
Så sant, så sant....
Men nu ska jag hoppa in i duschen, för att sen krypa ner i sängen och se en film, himelskt skönt faktiskt!
Godnatt Allihopa & sova gutt! / Moiie :)
Alla <3 dag.
Ja, en dag som snart är över. Och jag har spenderat hela dagen på revyn med dubbelpass, skooj, eller inte. Men men. Nu sitter jag iaf hos min älskling. Så nu innan läggdags så får man visa lite extra med kärlek. :)
Tänkte bara skriva lite snabbt och hoppas att alla har haft en rolig och mysig dag med nära och kära!
Många kärlekskramar till er därute! / Moa ♥
Utmanad!
Jag har blivit utmanad av Linamellin.blogg.
Och jag utmanar:
Marikanyberg.blogg
Friitchjjuf.blogg
Gaddii.blogg
Laiinaaa.blogg
Regler för utmaningen:
*Gå in i mappen "mina bilder"
*Gå till den sjätte mappen & välj den sjätte bilden i den aktuella mappen
*Lägg upp bilden på bloggen & skriv något om bilden
*Utmana sex personer
Detta är Andreas min älskling. Finns inte så mycket mer att säga, bara att han är det underbaraste och vackraste som hänt mig ♥
Sådär ja. Sitter och myser i soffan under en filt. Våran såkallade lediga idag, men jag känner ändå hur stressad jag är. Vill bara ha klart allting nu, så att man slipper tänka på det. Så det kan vara borta föralltid. Känns som att jag lägger ner min själ i det här men ändå så går de inte framåt. Lite konstigt faktiskt. Men insåg just att jag nog behöver den här lediga dagen, till att vila ut för att sedan försöka vara med imorgon i skolan.
Är ännu hostig och snorig. Febern har lagt sig tror jag. Känner mig iallafall inte lika varm som förut. Så det är ju bra iaf.
Men vill vrekligen vara frisk till island games lägret i helgen. Har tyvärr inte hunnit gå på mer än 1 träning. Så det känns som att man måste visa upp sig lite, så man inte är helt främmande för varandra. Hoppas viccyvirren ska gå, hade varit skoj att få vara där med henne :) Men får ännu se hur jag mår osv. Inge roligt att åka med helt hostig och så.
Dagens planer är inte så många, ska umgås med min älskling lite, sen blir det nog av att åka hem och försöka göra något vettigt utav dagen. Och det enda vettiga för mig just nu är att sova mycket och äta rätt. Så det är väl i princip vad jag ska göra idag. Jag kommer nog också att hoppa över träningen ikväll, med förhoppningar om att jag kan vara piggare imorgon.
Take care pepole! / M.
Ganska mycket skriverier på en gång.
Jag vet, jag är urdålig på att hålla bloggen uppdaterad, men till mitt försvar så har vi faktiskt inte fått internet i västergarn än, så det är inte mycket tid som ägnas framför datorn nu. Och ärligt talat så är det riktigt skönt. Förut kunde jag spendera flera timmar framför datorn, så fort rastlösheten böjades kännas vid så satt jag framför datorn och gjorde i princip ingenting.
Nu har man massor av tid till annat, vet inte riktigt vad jag sysselsätter mig med istället men något är det iaf. Eller, jag umgås mer med Andreas och har massvis med träningar på schemat. Inte en lung stund känns det som. Utan det är fullt upp hela tiden.
Och nu så har man råkat ut för det som nästan alla i ens umgåskrets har råkat t för. Nämligen förkyldning/halsont. Jajemensan, blir bara mer och mer tätt i näsan och det känns som att man andas ur ett sugrör. Snart bryter det såkallade "helvetet" ut. Då det är som pestigast att vara sjuk.
Men skola imorgon och över moron blir de ändå. Första dagen på kursen idrott B och insamling av våra sponsorer jag skaffat till vårat projekt arbete. Nu är det en sån tid man inte vill vara sjuk, det går inte att vara hemma. Man missar så pass mycket, och nu när det är en kurs som jag verkligen tycker är intressant och rolig så blir man sjuk :( typiskt, riktigt typiskt.
Även fast jag vet att man inte borde anstränga sig när man är sjuk så kunde jag bara inte tacka nej till innebandy matchen vi hade idag, jag kan verkligen inte säga nej, går inte.Och upp på det så var det en riktigt bra match. Vi har börjat utvecklats till det bättre och efter varje match märker man att det är någonting som vi har förbättrat, känns så bra att man kan se så tydligt att vi verkligen har blivit mycket bättre än i början av våran säsong. Blir nästan stolt :)
Eftersom jag inte uppdaterat så mycket om vad som händer med mitt sportande så kan jag ta en liten sammanfattning om vad som hänt den senaste tiden.
Fotboll :
Vi har precis påbörjat konditions månaden, då vi verkligen fokuserar på våran kondition och förbättrar den. allt flyter på med det nya laget och trivs bättre än någonsin med det nya laget. Det händer väl inte så mycket mer än så denna månad.
Innebandy:
Vi har bara några få matcher kvar att spela. Vi har verkligen börjat spela runt och blivit ett lag p planen med. Detta lag betyder så otroligt mycket. Hade vi inte haft den stämmningen i vårt lag som vi har hade jag nog aldrig spelat kvar. Men ni är verkligen goa. Jag har dessutom spräckt min nolla. Gjorde 2 mål förra matchen mot hansa, och gu vad skönt det var att göra mål. Vi ligger ännu sist i tabellen och har inte tagit några poäng, men vi är glada ändå, för vi vet att det kommer, någongång:)
Sisådär ja, nu är jag lite ifatt iallafall. Känns bra att ha uppdaterat denna blogg, annars så glöms den väl bort och det vill jag ju inte att den gör:)
Men nu så ska jag gå och göra mig klar för sängen. Det sägs att om man ska bli frisk så ska man sova bort det, så nu ska jag sova, riktigt djup och tungt med drömmande om att jag kanske är helt frisk imorgon när jag vaknar:)
Sovgottallihop! / Moa. :)
Jag säger då det.
Sitter helt död i datastolen just nu, orkar inte röra en fena. Kan vara rätt jobbigt att träna ibland, ja faktiskt.
Så ja, jag kom hem från träningen för en stund sen och har precis tryckt i mig de så kallade nattmackorna. Och eftersom jag och Andreas hade bestämt att ha en liten myskväll men aldrig hann det, så väntar det lite gott här åt mig, så ska väl ännu fylla magen ytterligare lite till. :)
I tisdag så gjorde jag det som jag inte gjort på många år, nämligen bib testet (eller pip, vet aldrig vad folk säger), och det gick inte över förväntningarna, men blev nöjd ändå. Med tanke på att man nog kommer att ha ganska så mycket bättre kondition efter denna månad så får man vara nöjd. Men denna nervositet som kommer med detta test är då inte nådigt. Eller det är väl bara jag, blir helt uppvirrad när det är något sånt där. Och eftersom jag ännu inte är helt 100% på träningarna, känns det ganska meningslöst att vara med när man inte kan ge allt, men hoppas, verkligen hoppas att det går över snarast möjligt och jag ska kunna träna som vanligt igen.
Nu ska det bli lite glass, goott! :)
Sovsåsött!/ Moa.
