somehow its stil there..
..and will always be there.
Dom här ständiga känslorna och tankarna. Ibland så vill man bara kunna tänka bort allt för en stund, sudda ut det dåliga och bara se det bra. Att bara få ha det precis som man vill och har det i sin fantasi. Bara kunna få bort det från sitt samvete och leva, bara leva. Men man påminns ständigt om det förflutna som ännu minns av andra. Jag vill, jag bara vill! Misstag görs dagligen, men det är det som man blir ihågkommen för. Det blir en del av ens personlighet, det blir som en tatuering som man aldrig kan bli av med. Det kommer alltid att finnas där!
Torsdag och ännu en dyster dag. Ljusen står tända i rummet för att få upp en liten höst känsla. Sitter inkuren i en filt för att få upp värmen. Raggsuckorna är påtagna och det är ännu bara oktober. Ryssligt vad tiden går. Man märker det knappt, men för varje dag som går så börjar det närma sig slutet av skolan. Föralltid om man så vill. Så vad ska man göra? vad ska jag göra efter skolan? Känns som att tiden hinner ifatt en och snart måste ett val göras. Det är de värsta jag vet. Val.
Just nu känns det lite slitet och mörkt. Tröttheten bara faller på en och man orkar inte med ett enda dugg. Men jag som många andra skyller på årstiden. Så är det bara.
En liten dyster blogg blev det idag, men det är så man känner sig förtillfället. Sliten av allt helt enkelt. Tur att man har sin underbara att vända sig till när det är lite slitet och mörkt, för han så mycket mer än vad jag någonsin haft. Min älskling<3
Av det som återstår av kvällen så ska jag bara mysa ner mig i soffan, tända en massa ljus och njuta av min lediga kväll.
Hoppas att endel njuter av hösten som kommit över oss. Jag skulle bara önska att jag var i Cillas och Fannys läge som är på väg till turkiet i detta nuet.
Ha en mysig kväll.
/ M.
Kommentarer
Trackback
